Behovsstyrd vattning sparar på klimat och resurser
Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad ansvarar för 1200 nyplanterade träd. Traditionellt beräknas vattenåtgång med 250 liter per bevattningstillfälle och träd. Tester i ett projekt med behovsstyrd bevattning visar en avsevärd minskning av vattenbehovet. Detta innebär färre transporter, minskade kostnader och CO2-utsläpp.
Mätningar påbörjades i april 2022 vid 10 ytor med nyetablerade träd vid Marieholm. Området karaktäriseras av många nyplanterade träd som tillkommit i anslutning till den nya Marieholmstunneln. Av de tio sensorförsedda ytorna delgavs upphandlad bevattningsföretag data från fyra ytor medan övriga sex fungerade som referensytor för att kunna skilja hur markfuktighet och trädhälsa varierade mellan behovsstyrd- och frekvensstyrd bevattning.
Utifrån bevattningssäsongen 2022 som löper mellan maj – augusti 2022 uppvisar den behovsstyrda bevattningen vid Marieholm en minskad vattenförbrukning på hela 80% jämfört med mallen för frekvensstyrd bevattning.
Efter bevattningssäsongens slut gjordes en okulär kontroll av trädhälsan. Trädhälsan varierar mycket och ett flertal träd visar tecken på stress. Det går dock inte att härleda stressen till bevattningen utan kan likväl bero på andra faktorer och händelser som skett tidigare under etableringen. Trädhälsan kan få en hjälp på vägen genom justerad bevattning och ogräsrensning.
Trädhälsa i detta sammanhanget handlar framför allt om en okulär besiktning för att identifiera tex skador, döende grenar, vitalitet, torkstress eller syrebrist pga för lite eller för mycket vatten, bladmassa etc. Helt enkelt om trädet ser välmående och friskt ut.
Projektet visar värdet av att fortsätta testa i mer uppskalad omfatttning och även inkludera andra typer av sensorer än de fastmonterade, tex handburna sensorer. Sensorutrustningen har köpts in av förvaltningen och licens för mjukvara i form av övervakningssystem finns för 2024. Detta ger möjlighet att fortsätta mätningar för att lära oss mer; att prova i andra miljöer, med andra trädtyper och på större arealer.
Parallellt med detta pågår ett arbete att koppla denna data till en internt utvecklad plattform (Intraservice CIP) för att förvalta data och göra det möjligt att planera skötsel utifrån för många år framåt. Inom denna plattform kan man utöka antalet sensorer och områden i den mån vi ser nytta av detta stöd för vår skötsel.
Resultaten av projektet kommer utvärderas inom ramen för vår nya förvaltning med skötselansvaret, Stadsmiljöförvaltningen.
Samarbetsparter: Park- och naturförvaltningen, Intraservice, Decerno, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), AME entreprenad